Lyssnade på Hallelujah idag, och ögonen fylldes snabbt av tårar. Jag kommer aldrig att glömma dig Anna, hur du desperat försökte hjälpa mig att äta med kinapinnar. Eller när vi försökte att få så att våra furbiesar skulle prata med varandra. Eller när du kom hit för att du inte ville följa med till landet. Många minnen med dig, underbara.
Men sen en dag var du borta och jag kan fortfarande inte tro det. Att det kunde hända någon man känner.
Så ni kanske fattar
"På kvällen skulle de fira dotterns födelsedag.

I stället fick familjen ta emot chockbeskedet:

Den 17-åriga dottern var knivhuggen till döds hos sin pojkvän."
R.I.P Anna
1990.05.09 - 2007.05.11